Bygget av den internationella rymdstationen inleddes 1998, när den första modulen sköts upp från Ryssland. Sedan år 2000 har ISS varit konstant bemannad och utgjort navet för människans närvaro i rymden. Sammanlagt har 251 rymdfarare från 19 länder besökt stationen genom åren, enligt Nasa.

Den senaste tiden har dock stationen präglats av problem. Personal ombord har upprepade gånger larmat om sprickor och hål i skrovet. I augusti kastades ISS också tillfälligt ur sin bana efter att motorer startats av misstag. Enligt ett beslut från den amerikanska regeringen ska stationen vara i bruk fram till 2030 – men efter det bedömer Nasa att den gjort sitt.

Begravs på havets botten

I en rapport som publicerats av Nasa framgår nu planerna för vad som ska hända med ISS efter 2030. Redan i januari 2031 planerar myndigheten att låta den krascha i Stilla havet, halvvägs mellan Nya Zeeland och Sydamerika.

Platsen för stationens sista vila kallas ”Point Nemo” och utgör den punkt på jorden som är längst ifrån land. Genom åren har den också kommit att kallas ”rymdkyrkogården”, då den ofta används som dumpningsplats för rymdskrot.

Privata företag ersätter

Att rymdstationen försvinner betyder dock inte att Nasa ska upphöra med sin bemannade rymdverksamhet. Myndigheten skriver i ett pressmeddelande att de istället tänker anlita privata aktörer för husrum bortom atmosfären, och har sedan tidigare ingått avtal med flera företag om bygget av nya rymdstationer. Däribland Amazon-grundaren Jeff Bezos rymdbolag Blue origin.

USA och Nasa står dock inte som ensam ägare till ISS. Stationen har drivits gemensamt av USA, Ryssland, Kanada, Japan och den europeiska rymdorganisationen ESA, där Sverige ingår.

Ryssland har sedan tidigare meddelat att de tänker lämna samarbetet för att bygga en egen station, rapporterar CNN. Om ESA tänker motsätta sig Nasas planer är inte helt klart, enligt Kristine Dannenberg, som representerar Sverige i ESA:s programkommitté för utforskning. Att de skulle vilja fortsätta verksamheten tillsammans med övriga länder ser hon dock inte som särskilt troligt.

– ESA:s andel i ISS är åtta procent, så USA dominerar väldigt mycket. Rent tekniskt skulle det kanske gå att fortsätta, men det skulle innebära en stor kostnad, säger Kristine Dannenberg.